Nobbans

...som vräkte ner.
Och hela tiden kom det bara mer...och mer och mer. ¨
Ja, hela tiden kom det bara mer.

Jag ragla fram på vägen
nästan som om jag var full
o det var nog minst en halvmeter med snö.
Jag snavade, jag halkade,
jag drattade omkull.
Då beslöt jag att ligga kvar och dö.
Jag var nästan medvetslös
o herrejävlar vad jag frös."

Fast när det ser ut såhär är det så vackert!

Det slutar aldrig snöa!
Jag är så less!

Men Euskefeurat fick mig på lite bättre humör, för riktigt så pissigt väder har vi ju ändå inte.
Som tur är.