Nobbans

Idag är det poäng till mig! Precis när vi kom till bilarna upptäcker jag att min mobil inte är med. Kvar i arbetsbyxorna så klart. Grattis Maria! Det första jag utbister efter konstaternadet är; "Vad ska jag nu göra hela vägen hem?" -"eeeh kanske köra bil kan vara en bra idé" får jag till svar av mina kollegor. Javisst, men jag tycker ju inte det är så överdrivet kul att köra bil så jag brukar passa på att surra bort den halvtimmen med någon. Nästa bekymmer blev hur jag ska lyckas vakna imorgon, men då lovade Johanna ringa och väcka mig i god tid på hemtelen. Men nu har jag trots allt fått låna mammas telefon så jag får en väckarklocka:)

Förresten var Vilja på villovägar när jag kom hem. Blev ganska förvånad, men det visade sig snabbt vem som hade lånat hem henne. Tacktack, jag är så glad att föräldrarna hjälper till och ställer upp i tid och otid! Det är guld värt!
For och hämtade hem henne och sen kom Nettan och Martin förbi en sväng så hundarna fick springa av sig och busa lite.

Idag är det förövrigt en månad kvar till semester. Det känns långt bort. Fast, veckorna flyger ju förbi så förhoppningsvis är vi snart där. Idag är det förresten även ett år sen jag började min semester. Då satt jag på tåget ner till Stockholm nu. Tillsammans med brorsans fru och deras tre barn. Underbart! Det är en resa jag gör om vilken sekund som helst.

Nu ska jag ut med hunden en sväng innan det är dags att sova. Kvällsjobb imorrn IGEN. Jag blir tokig på alla dessa kvällar. Kunde vi inte fått slippa nån kväll här och där under sommaren iaf? Det skulle vart så skönt.